DJI_0027.jpg

Fjärrvärme för framtiden

Vi lever i en föränderlig värld där både vi och vår omgivning måste förändras på ett långsiktigt och hållbart sätt. Det gäller även fjärrvärmen som i 40 år värmt upp stora delar av Halmstad.

Fjärrvärme är helt klart något för framtiden, men den måste utvecklas för morgondagens klimat och förhållanden, säger professor Sven Werner, forskare på Högskolan i Halmstad och en av världens främsta experter på området.

Uppvärmning av lokaler och bostäder är grundläggande när samhällen planeras. I dag står fjärrvärme för hälften av all uppvärmning i Norden, men bara för en åttondel av värmemarknaden i övriga Europa. Enligt beräkningar finns stora miljömässiga och ekonomiska vinster i att utveckla fjärrvärme i takt med att jorden får högre temperaturer.

– Vi behöver en mer effektiv fjärrvärmeteknik. Från dagens, som byggts för hus med höga värmebehov, till framtida bebyggelse med lägre behov av värme och el.

Bygger vi för lägre fjärrvärmetemperaturer kan vi få ut mer värme och få fler fördelar på vägen, säger Sven Werner.

Konkurrens om avfallet ökar

Att utveckla fjärrvärmen är nödvändigt av flera skäl. Ett är att vi blir allt duktigare i Sverige och Europa på att ta till vara på resurserna i avfallet vi producerar. Vi matutsorterar, källsorterar och återvinner allt mer. Just nu minskar mängden restavfall i Europa vilket skapar behov av fjärrvärmesystem som är mindre beroende av avfall för förbränning.

– Tidigare har vi inte behövt fundera över det eftersom vi haft så god tillgång på avfall och behovet av värmen har varit stor. Men konkurrensen om avfallet ökar.

Bara i Sverige har vi över 400 förbränningsanläggningar för avfall samtidigt som allt fler länder i Europa upptäcker fjärrvärmen som ett sätt att förebygga klimathotet, förklarar Sven Werner.

I takt med att vår livsstil allt mer urholkar jordens resurser visar även länder som tidigare inte haft fjärrvärme nu allt större intresse för den.

För professor Sven Werner har fjärrvärmen varit en del av livet sedan han 1984 doktorerade på Chalmers. Genom åren har han skrivit böcker och presenterat framstående forskningsresultat, föreläsningar och inte minst konsultinsatser jorden runt för att visa fjärrvärmens fördelar. När han nu går i pension kan han se tillbaka på en stolt karriär.

– Jag har fått förverkliga idéer och påverka i större sammanhang. Som på
EU-kommissionens värme- och kylstrategi som från början helt hade förbisett fjärrvärmen, men där den nu är med efter att vi kunnat visa de ekonomiska och miljömässiga vinsterna för framtiden, säger han.

Fjärde generationens fjärrvärme 

Nästa steg för fjärrvärme är fjärde generationens fjärrvärme, en modell framtagen av Sven Werner med kollegor. Tekniken innebär bland annat att temperaturerna i systemet sänks, från dagens cirka 100 grader tilloppstemperatur och returtemperatur på cirka 50 grader i bästa fall, till en i tilloppstemperatur på 60-65 grader med returtemperatur på 30-35 grader.

Det uppvärmda vattnet cirkulerar i ett fjärrvärmenät med trerörssystem istället för dagens två. Denna modellen ska nu testat i verkligheten. Vi på HEM samarbetar med bland annat Öresundskraft och Varbergs Energi för att bygga den nya generationens fjärrvärme i planerade bostadsområden.

– Det är värdefullt att testa i nya bostadsområden där man kan anlägga ny teknik från början.

Fungerar det bra i Halmstad och Varberg kan den här tekniken bli Europastandard på en större marknad, berättar Sven Werner.

Ranagård vårt utvecklingsområde

På HEM planerar vi för den nya fjärrvärmen på ett område med nybyggda bostäder på området Ranagård. Enligt Mikael Olin, ingenjör för fjärrvärme på HEM, har HEM ambitionen att hitta nya sätt för ett modernt och konkurrenskraftigt fjärrvärmenät för framtiden.

– Eftersom fjärrvärme bidrar till stor samhällsnytta vill vi utvecklas och ta steg mot ny teknik. Med lägre temperaturer får vi nya möjligheter att ta till vara på lågvärdiga energikällor som solvärme, geotermi och lågtempererad spillvärme från industrier. Vi måste börja bygga inför framtiden, förklarar Mikael Olin.

Läs mer om vårt projekt på Ranagård