Vi har en fördel av att vi kan importera energi till Sverige. Största delen av året exporterar vi faktiskt till och med energi, men det händer även att vi behöver importera. Importen och exporten handlar egentligen mer om handel av energi än om just effektbehov i landet.
- Effektbrist uppstår ju vid några väldigt specifika tidpunkter så ur den synvinkeln är det ointressant hur mycket energi vi exporterar från Sverige under ett år. Vid just det tillfället när behovet är som störst och det inte finns tillräckligt med effekt tillgängligt kan vi inte heller räkna med att vi har möjlighet att importera, förklarar Alexander Örning.
Om vi tittar på hur det sett ut i Sverige i fram tills nu kan vi, trots att vi under många vintrar haft kalla perioder under speciellt januari och februari, ändå konstatera att vi klarat oss väldigt bra, både i Halmstad och i Sverige. Det har hittills funnits tillräckligt med effekt i våra produktionsanläggningar för att hantera behovet.
Så varför låter alla nu så oroade inför vintern som kommer och varför säger man att hotet om effektbrist, som kan få oss elkunder att sitta strömlösa i flera timmar vid en nedkoppling av våra nät, nu kan bli verklighet?
Effektbehoven ökar framöver
Problemen som Alexander Örning och kollegorna i branschen ser framöver är att effektbehoven ökar i takt med elektrifiering av både transporter och industri samtidigt som vi lägger ner basanläggningar för produktion i Sverige. Exempel på sådana basanläggningar är kärnkraften som ger en produktion av energi där vi på ett planerat sätt kan styra effekten.
För även om vi i Sverige kan vara stolta över att ha ställt om i snabb takt till icke fossila energikällor och även om exempelvis vindkraft är en bra produktionskälla kan man tyvärr inte räkna med den för att säkerställa att det finns tillräckligt med effekt hela tiden över året. Under kalla dagar vintertid när effektbehovet är som störst producerar vindkraften bara några procent av sin totalt installerade effekt i Sverige. Vindkraftverk är trots allt beroende av vind och solpaneler av solen och vintern är inte den bästa årstiden för dessa element.
- Sen har vi problemet med kapacitet. Och det är att ledningarna som skall förflytta effekten till oss, framför allt från norra till södra Sverige, är för klena. På samma sätt är det svårt att få effekten ut till städer och hushåll, förklarar Alexander Örning.
Vad finns det då för lösningar?
Att bygga fler produktionsanläggningar ökar möjligheten till mer effekt, men då behöver produktionen vara lokal för att även klara kapacitetsproblemet i näten. För att lösa kapaciteten behöver också fler ledningar byggas. Det arbetet pågår men det tar tid.
Oavsett så krävs det väldigt stora investeringar för att lösa problemen för framtiden. Under tiden behöver vi alla, lite till mans, börja fokusera mer på vad vi kan göra på hemmaplan, både i hushåll och i industrin för att använda energin på ett mer optimalt sätt genom att undvika att få höga effekttoppar i vår egen konsumtion. Höga effekttoppar får vi om vi till exempel använder flera elintensiva utrustningar samtidigt.
- Vi behöver kanske inte laga mat samtidigt som vi tvättar kläder, kör torktumlaren, vattenkokaren, laddar elbilen och dammsuger. Gör vi det vid samma tidpunkt får vi ett väldigt högt effektuttag jämfört med om vi sprider ut sysslorna. Samma mängd energi har visserligen gått åt men vi får en jämn nivå på hur vi använder elen, säger Alexander Örning.
