Elnat.jpg

Har vi för lite el i Sverige?

Vi blir alltmer energieffektiva i Sverige och utrustningen vi använder är energisnålare än någonsin. Under stora delar av året exporterar vi i Sverige energi och ändå oroar sig elbranschen för hur energin ska räcka till alla i framtiden. Hur hänger det ihop?

Ja, har vi egentligen för lite el i Sverige? Det kan man fråga sig när man hör debatter om vår elanvändning. Speciellt i vintras då det kalla vädret ledde till ökad elanvändning vilket i sin tur ledde till både höjda elpriser och risk för så kallad effektbrist i vissa delar av landet.

Eftersom frågan inte är lätt att hänga med i bad vi Alexander Örning, Vice VD på HEM Nät, hjälpa oss att reda ut begreppen.

Energi, effekt och kapacitet

För det första måste man skilja på energi, effekt och kapacitet. Energi (det vi vanligtvis kallar el) finns det gott om till alla men under vissa intensiva timmar varje år, vintertid, då alla behöver och vill använda elen samtidigt kan det uppstå problem.

Alexander.jpg
Alexander Örning, Vice VD på HEM Nät

- För att ha ett stabilt elnät behöver produktionen och konsumtionen av el hela tiden vara i balans. Det betyder att vid varje tillfälle måste lika mycket el produceras som konsumeras. Om vi använder mer el än vad vi kan producera finns det risk för just effektbrist, förklarar Alexander Örning.

Vi har en fördel av att vi kan importera energi till Sverige. Största delen av året exporterar vi faktiskt energi, men det händer även att vi behöver importera. Importen och exporten handlar egentligen mer om handel av energi än om just effektbehov i landet.

- Effektbrist uppstår ju vid några väldigt specifika tidpunkter så ur den synvinkeln är det ointressant hur mycket energi vi exporterar från Sverige under ett år. Vid just det tillfället när behovet är som störst och det inte finns tillräckligt med effekt tillgängligt kan vi inte heller räkna med att vi har möjlighet att importera, förklarar Alexander Örning.

Om vi tittar på hur det sett ut i Sverige i år där vi haft en kall period under januari och februari kan vi konstatera att vi klarat oss väldigt bra, både i Halmstad och i Sverige. Det fanns tillräckligt med effekt i våra produktionsanläggningar för att hantera behovet.

Effektbehoven ökar framöver

Problemen som Alexander Örning och kollegorna i branschen ser framöver är att effektbehoven ökar i takt med elektrifiering av både transporter och industri samtidigt som vi lägger ner basanläggningar för produktion i Sverige. Exempel på sådana är kärnkraften som ger en produktion av energi där vi på ett planerat sätt kan styra effekten.

För även om vi i Sverige kan vara stolta över att ha ställt om i snabb takt till icke fossila energikällor och även om exempelvis vindkraft är en bra produktionskälla kan man tyvärr inte räkna med den för att säkerställa att det finns tillräckligt med effekt hela tiden över året. Under kalla dagar i vintras när effektbehovet var som störst producerade vindkraften knappt 7 procent av sin totalt installerade effekt i Sverige. Vindkraftverk är trots allt beroende av vind och solpaneler av solen.

- Sen har vi problemet med kapacitet. Och det är att ledningarna som skall förflytta effekten till oss, framför allt från norra till södra Sverige, är för klena. På samma sätt är det svårt att få effekten ut till städer och hushåll, förklarar Alexander Örning.

Vad finns det då för lösningar?

Att bygga fler produktionsanläggningar ökar möjligheten till mer effekt, men då behöver produktionen vara lokal för att även klara kapacitetsproblemet i näten. För att lösa kapaciteten behöver också fler ledningar byggas. Det arbetet pågår men det tar tid.

Oavsett så krävs det väldigt stora investeringar för att lösa problemen för framtiden. Under tiden behöver vi alla, lite till mans, börja fokusera mer på vad vi kan göra på hemmaplan, både i hushåll och i industrin för att använda energin på ett mer optimalt sätt genom att undvika att få höga effekttoppar i vår egen konsumtion. Höga effekttoppar får vi om vi till exempel använder flera elintensiva utrustningar samtidigt.

- Vi behöver kanske inte laga mat samtidigt som vi tvättar kläder, kör torktumlaren, vattenkokaren, laddar elbilen och dammsuger. Gör vi det vid samma tidpunkt får vi ett väldigt högt effektuttag jämfört med om vi sprider ut sysslorna. Samma mängd energi har visserligen gått åt men vi får en jämn nivå på hur vi använder elen, säger Alexander Örning.

Om effektbrist skulle uppstå och mer energi konsumeras än vad som hinner produceras kommer, i värsta fall, vissa verksamheter och områden prioriteras medan andra stängs av under ett antal timmar i taget. Varje län har sina listor där exempelvis sjukhus naturligtvis prioriteras högst medan vissa industrier och även bostadsområden kan prioriteras ner i omgångar.

ElbilE-ways.jpg

Alexander Örning tror att lösningen på framtidens effektbehov är en kombination av långsiktiga investeringar i produktion och nät och information till kunderna om allas roll och ansvar men även i ny teknik som hjälper oss att använda energin på bästa sätt och vid bästa tidpunkt. Det finns teknik för intelligent styrning av elanvändningen. Energibolagen hjälper gärna konsumenterna att styra sin effekt på ett smart sätt.

- Jag tror inte att man som konsument vill behöva fundera på det här varje dag utan hitta sätt där detta styrs automatiskt beroende på behov och aktuella elpris. Priserna kommer förmodligen att variera mer över tid framöver baserat på hur och när energin används. På så vis kan man som kund också påverka sin elkostnad, konstaterar Alexander Örning.