Renhållning vid havet
CleanSea vill rädda naturen en strand i taget
Från barndomsidyll med hav och strand till högar med plastskräp. Den trista utvecklingen på Sveriges västkust fick syskonen Lukas och Mikaela Julher att 2019 starta företaget CleanSea. Idag arbetar man heltid med att, i samarbeten med bolag som HEM, städa hav och stränder med målet att till år 2028 få bort 20 000 kilo plast per månad och rädda både natur- och djurliv från skador.
Lukas och systern Mikaela Julher kommer ursprungligen från Örebro, men somrarna tillbringades till stor del på Västkusten med sol, hav och bad vid de fina stränderna. Det var också här som idén till ett företagande föddes.
- Det var fantastiska somrar vid kusten med fiske, snorkling, bad och båtliv, men ju äldre jag blev desto mer la jag märke till hur stora mängder plast som skräpade ner stränderna, berättar Lukas.
Svenska västkusten är särskilt drabbat av nedskräpning eftersom havsströmmar från Nordsjön och Atlanten för med sig plast som hamnar på stränderna. När det blåser som mest kan, enligt Lukas Julher, plast motsvarande fem hela badkar i timmen fastna längs kusten. Eller 120 badkar per dygn.
Företagande på gymnasiet
2018 hade Lukas hunnit börja gymnasiet och skulle starta UF-företag på ekonomisk linje med inriktning entreprenörskap. Valet föll sig ganska lätt efter att han hittat ett amerikanskt företag, 4Ocean, som städade havet på plast och finansierade detta med att tillverka och sälja plastarmband samtidigt som man spred kunskap och medvetenhet om problemet med plast i haven.
- Jag tänkte att det där borde ju funka även i Sverige för många här bryr sig ju också om vad som händer i våra hav och natur, förklarar Lukas.
Sagt och gjort. Armband inhandlades och dörrknackning med försäljning påbörjades. Det gick också förvånansvärt bra och företaget CleanSea var igång.
Idag har man 11 anställda och arbetar heltid med att städa stränder för att skydda djurliv och känslig natur från stora skador som plastskräpet orsakar.
Det sägs att 90 procent av alla havsfåglar idag har plast i magen och många fastnar också i plastnät, represter, påsar och fiskelinor som flyter omkring eller har fastnat på stenar och stränder.
Många skadas, eller rentav dör, då de inte kommer loss eller då något fastnar i näbb eller hals och kväver dem.
- Plast som ligger och torkar skapar mikroplaster. Idag finns så mycket mikroplaster att det blivit en del av ekosystemet och går från mindre djur till större djur och även till oss människor. Därför är det extra viktigt att plocka upp plasten medan den är intakt, förklarar Lukas Julher.
En nederländsk studie av människoblod har visat att mikroplaster även finns i vårt blodomlopp och att det transporteras runt i kroppen och även bäddas in i våra hjärnor. En människa ska, enligt undersökningen, i snitt ha två och ett halvt gram plast i hjärnan.
- Det är lika mycket som i ett halvt kreditkort. Kroppen kan ju inte bryta ner plast så har vi fått i oss det är det där för att stanna. Jag vill i alla fall inte ha plast i kroppen om jag kan förebygga det, säger Lukas.
Samarbete med HEM
CleanSeas aktioner utgår oftast från Västkusten eftersom de största plastproblemen finns här på grund av havsströmmarna, men man har även gjort och gör insatser på ostkusten i Stockholms skärgård, Åland och även dykinsatser i Östersjön.
2024 inledde man ett samarbete med Hotel Tylösand om att städa stränderna längs Halmstads kust vid Tylösand, Haverdal, Tjuvahålan och Vilshärad. Aktionen lockade både anställda och allmänhet och det var också i samband med det som HEM fick upp ögonen för insatserna.
HEM blev i våras kontaktade av CleanSea för ett möte där de presenterade sitt koncept och effekten av det arbete de utför, något som passade bra i tid för det hållbarhetsarbete som HEM vill stå för och jobba med.
- Efter det höll vi kontakten och la upp samarbetsformer vilka nu i höst mynnade ut i städinsatserna vi deltagit i på olika delar av Halmstads kust, berättar Carl Lagerblad, hållbarhetsansvarig på HEM.
Enligt Carl Lagerblad ligger samarbetet med CleanSea helt i linje med HEM:s värderingar och hållbarhetstänk.
- På HEM värnar vi ju om vårt närområde där vi finns och verkar. Men vi ser oss på många sätt också som en aktör i ett mycket större perspektiv. Det här samarbetet är en möjlighet för oss att hjälpa till att städa upp avfall som kommer med strömmarna från andra områden till våra stränder, förklarar Carl Lagerblad.
I det sammanhanget är det också viktigt att göra en insats för den biologiska mångfalden och för det djurliv som riskerar att skadas av gamla fiskeredskap och diverse plastskräp i havet.
Gör verkligen skillnad
Lite statistik från CleanSea visar att insatserna verkligen gör skillnad. Till exempel har man sedan starten genomfört 800 städningar på 400 olika platser, stränder och i havet från båt. Detta har resulterat i att man fått bort 95 000 kilo plast med reservation för att en del av det upplockade också innehållit glas, metall, gamla däck och annat skräp vilket ju ändå skulle bort.
- Det vi ser är att ungefär hälften av den plast vi tar upp är engångsplast som påsar och förpackningar men också fiskeredskap, handskar, rep, linor och bojar.
En del man hittar är lite extra spännande. Åtta till tio gånger per år hittar man flaskpost som skickats från olika platser och förts till Sveriges kuster. Då försöker man meddela personen som kastat i flaskan var den anträffats vilket alltid är uppskattat.
- En gång hittade vi rymdutrustning utanför Göteborg vilket kom från Houston Space technology i USA. En annan gång var det 250 gram kokain vilket ju var bra för nu kom det bort från marknaden, avslöjar Lukas.
Döda sälar anträffas ofta, men även mänskliga kroppsdelar har faktiskt hittats.
- I Bohuslän tog vi upp en sko men när vi tittade närmare var det rester av en fot kvar i den. Det visade sig att man genom det kunde identifiera en ung engelsman som försvunnit efter att ha drunknat vid Englands kust. Skon flöt hela vägen till Västkusten och eftersom vi hittade den vid en städning fick familjen ett avslut vilket var fint, säger Lukas.
Fem strandsträckor
HEM har tillsammans med CleanSea åtagit sig att i det här första läget städa upp fem strandsträckor: Påarp, Hagön, Tylösand, Haverdal och Grötviks hamn.
- Efter det kommer vi så klart att hålla kontakten med CleanSea och följa deras arbete för att se hur det ser ut framöver och hur förutsättningarna ser ut för oss kring ett fortsatt samarbete med dem eller med andra aktörer, förklarar Carl Lagerblad.
Hur snabbt en strand blir skräpig igen efter en rejäl strandstädning beror, enligt Lukas, på väder och strömmar. Vid stormar eller högt tidvatten kan skräp som hamnat på stranden åka ut till havs igen och sedan dra med sig mer skräp och åter igen hamna på stranden.
CleanSeas arbete finansieras fortfarande till stor del av försäljning av armband. Cirka 18 000 armband per år får ny ägare och många privatpersoner och företag prenumererar också på städning av specifika områden som företaget sedan håller rena.
- Vi samarbetar till exempel med företag som adopterar ett område som vi sedan håller städat åt dem, förklarar Lukas.
Det finns, säger han, ett stort och viktigt engagemang från allmänheten för haven och naturen och många ställer därför upp för att göra en insats i sina närområden vilket är väldigt viktigt.
Vad kan jag som enskild göra för att bidra till renare stränder och hav?
- Det absolut bästa är så klart att själv vara noga med att ta hand om det skräp man tar med sig när man vistas i naturen, vid våra stränder och hav. Men det är också jättebra att man plockar upp det som redan slängts i naturen när man ändå är ute. Något vi har lärt oss när vi har varit ute med CleanSea är att kolla lite extra runt omkring oss. Då ser man plötsligt jättemycket som ligger och skräpar som man kanske inte ens såg vid första anblicken, säger Carl Lagerblad.
Vill man gå ett steg längre när man väl fått smak för att göra en insats kan man engagera sig i olika initiativ som syftar till att förbättra vår och andras närmiljö. Kanske kolla upp CleanSea och deras arbete och bidra den vägen.
- Personligen tycker jag fortfarande att det är jättehäftigt att vi kan göra skillnad månad in och månad ut. Men vi har långt kvar till vårt mål: att till 2028 ta upp 20 000 kilo plast i månaden. Vi jobbar hårt och det är fantastiskt att få med dessa företag och andra som vill vara med och bidra. Tillsammans kan vi göra stor skillnad, säger Lukas Julher.