Tillsammans för en ljus framtid
På Patrikshill cirkuleras värmeljusen
När vintermörkret sänker sig åker värmeljusen fram i våra svenska hem. För att öka återvinningen av värmeljusen har HEM samarbete med daglig verksamhet Patrikshill som tar till vara på värmeljusen så att de går till återvinning och återbruk i from av braständare av stearinet. Nu kan du lämna dina utbrunna värmeljus på samtliga av våra återvinningscentraler.
Vi är inne i mörkaste vintersäsongen och det är väl ingen lögn att säga att en stor del av dygnet är mörker. I Sverige älskar vi att mysa, precis som danskarna älskar sitt hygge, och dit hör också att tända ljus och kanske allra mest värmeljus.
En siffra gör gällande att vi svenskar använder 300 miljoner värmeljus varje år och det säger sig själv att det som blir över, alltså stearinrester, aluminiumkoppen och vekeshållaren, bör tas till vara och inte hamna i det brännbara restavfallet.
Några som insett vikten av att återvinna dessa värmeljuskoppar är deltagarna på daglig verksamhet på Patrikshill, ett stenkast från Halmstads slott. Här i lokalerna träffas man och arbetar med det värdefulla uppdraget att ge alla beståndsdelar i värmeljuset fortsatt värde genom återbruk och återvinning.
Braständare av resterna
Som miljöbolag gillar vi på HEM alla initiativ till återvinning och återbruk och därför var det extra kul att för en tid sedan göra ett besök hos den dagliga verksamheten på Patrikshill. Här fick vi en bra inblick i hur man jobbar med värmeljusen, som bland annat samlas in från Halmstadbor som lämnar utbrunna värmeljus i insamlingstunnorna på återvinningscentralerna.
Daglig verksamhet Patrikshill började arbetet med att rensa värmeljus för en del år sedan, men har finslipat arbetet längs vägen. Tanken var från början att skapa en engagerande och viktig arbetsuppgift som gynnar miljö och klimat samtidigt som man träffas och umgås.
Att rensa ur värmeljuskoppar och återvinna har vi gjort några år, men för två år sedan utvecklade vi det ytterligare genom att också ta hand om stearinet och börja göra braständare till försäljning, berättar Merima Kovac, stödassistent, som tillsammans med kollegan André Ström brinner lite extra för värmeljusaktiviteten.
På daglig verksamhet finns annars olika aktiviteter som deltagarna kan välja mellan och personalen roterar lite mellan de olika för omväxlings skull. Deltagarna som valt arbete med värmeljusgruppen är ungefär 15 stycken, men det varierar från gång till gång hur många som är med. Alla får hjälpa till med allt från att hämta in värmeljus från insamlarna till att rensa och förädla produkterna och sedan köra metallerna till återvinning.
Braständarna tillverkas enkelt men effektivt av tidningspapper som klipps till remsor, doppas i smält stearin, rullas och förses med en rosett innan de paketeras. Dessa säljs sedan på Hantverkshuset och inbringar en peng till verksamheten precis som värmeljusen och vekeshållaren ger en intäkt från Stena Recycling som tar emot metallen.
Bra samtal om miljö
Deltagarna är väldigt engagerade och tycker uppdraget är jätteroligt och viktigt.
Allting vi kan bidra med för miljön är viktigt för oss och det väcker också diskussioner och samtal om klimatet och planeten när vi jobbar. Speciellt de gånger vi får in sådant som folk slängt fel i insamlingstunnorna, förklarar Memira Kovac.
Jo, för det slängs både det ena och det andra i de tunnor som är avsedda för värmeljus. Ibland till och med farliga saker som riskerar att skada deltagarna.
Vi åker runt och hämtar in värmeljus på återvinningscentralerna och sedan tömmer vi allt i stora lådor för att sortera. Då har vi hittat både knivar, kapsylöppnare och vassa föremål bland värmeljusen och även haft deltagare som skurit sig, berättar Memira Kovac.
De situationerna har väckt ilska och besvikelse hos deltagarna som gärna vill passa på att understryka hur viktigt det är att lägga rätt sak på rätt plats när man återvinner.
Värmeljus är också en lite komplicerad sak att återvinna rätt eftersom värmeljuskoppar inte räknas som förpackningar och därför inte ska lämnas på återvinningsstationernas förpackningsinsamling för metall. Istället ska de helst antingen sorteras i metallcontainern på återvinningscentralen eller läggas i daglig verksamhets insamlingstunnor.
Vekeshållaren för sig och koppen för sig
Lämnar du värmeljusen i metallåtervinningen får du själv göra en liten arbetsinsats med att skilja vekeshållaren från värmeljuskoppen innan du slänger båda i sorteringen. Detta för att metallerna i nästa steg ska sorteras rätt och kunna återvinnas. Eftersom värmeljusens kopp och veke är gjorda i olika material måste de separeras för att inte aluminiumkoppen ska följa med vekeshållaren när metallerna smälts. Vekeshållaren smälts nämligen i högre temperaturer och då brinner aluminiumet upp och all nytta med återvinningen av den är borta.
Halmstad har sedan många år faktiskt satt värmeljusåtervinning på kartan. Inte minst genom en annan daglig verksamhet, Linden på Linehed, som också de under flera år utförde uppdraget att ta hand om värmeljusrester. Under en period skickades aluminiumkopparna till Thailand för att bli proteser till barn och unga.
Att ta till vara på aluminium är ett av de bästa sätten att återvinna material eftersom aluminium är en så värdefull råvara att bevara. Att framställa produkter ur aluminium är också väldigt energikrävande så genom att använda det som redan finns sparar vi därför också mycket energi i produktionen.
Viktig miljöinsats
Vi på HEM har ytterligare skäl till att uppmuntra återvinningen av värmeljuskopparna och det är att förhindra att de följer med soporna in i våra fjärrvärmepannor. Aluminium brinner nämligen inte upp och försvinner i de temperaturer där soporna eldas. Inte heller bevaras det i den form det slängdes så att vi bara kan plocka upp det ur askan och ta hand om det. Nej, istället smälter, stelnar och fastnar aluminiumet inne i pannornas olika skrymslen med följd att vi under sommarens underhåll av pannorna måste knacka loss metallen till mycket hårt arbete och stora kostnader. Helt i onödan.
Genom att lämna värmeljuskopparna till återvinning gör du alltså en stor insats i flera led.
Det fina arbete som daglig verksamhet på Patrikshill gör är en riktigt värdefull miljöinsats för Halmstad och planeten i stort. HEM vill härmed rikta ett stort tack till alla deltagare som med sitt arbete möjliggör ett cirkulärt samhälle! Ni är guld värda. Eller aluminium i det här fallet!
Hållbarhet för hela HEM — med Carl i spetsen
Idag finns det inte ett företag som inte jobbar med sin hållbarhet. På ett energi- och miljöbolag som HEM sitter hållbarhetstänket i verksamheternas dna, men allt kan alltid bli bättre. Nu blir det Carl Lagerblads uppdrag, som ny hållbarhetsansvarig, att se till att HEM inte bara sköter sig utan går i täten för det arbetet.
