matsvin023.jpg

Gröna påsen - då, nu och framåt!

Snart är det fyra år sedan Halmstad körde i gång matavfallsinsamling från hushållen. Gröna påsen har blivit ett omdiskuterat begrepp och även om det inte varit en ren solskenshistoria har mycket hänt längs vägen.

Tanken var från början att alla hushåll skulle med i insamlingen men trots de goda intentionerna är det efter fyra år inte alla hushåll som hoppat på insamlingen. De som använder gröna påsen i Halmstad idag sorterar ut cirka 20 procent matavfall vilket är långt under de 40 procent som var målet efter redan första året. MEN med tanke på att flerfamiljshusen länge varit undantagna så är resultaten ändå inte så dåligt som siffran gör gällande och procenten stiger dessutom och har gjort ett bra tag.

IMG_6405.JPG
För boende i lägenhet finns åter möjlighet att sortera ut matavfall. Den gröna påsen slängs då i en brun tunna, endast avsedd för matavfall.

Lätt som en plätt kan tyckas, men ändå så komplicerat.
Under de fyra år som gått har en rad insatser gjorts för att dels öka mängden matavfall som sorteras ut, dels för att få bättre kvalitet i påsarna vilket betyder bara mat och inget skräp. Filmer, annonser, dekaler och utskick till hushållen har varvats med satsningar på tekniska lösningar för att få bort skräp ur matavfallet och på så vis öka kvaliteten.

Lägenhetskunder plockades bort

I november 2019 tvingades HEM till drastiska åtgärder från en dag till en annan då alla lägenhetshus i kommunen plockades bort från insamlingen. Bakgrunden var att det vid tillfället slängdes så mycket sopor i den gröna påsen att matavfallsslurryn blev så förstörd av skräp att ingen biogasanläggning i hela södra Sverige ville ta emot matavfallet från Halmstad.
Sedan dess har vi på HEM tillsammans med HFAB successivt område för område börjat ansluta flerfamiljshusen igen. Med mycket glädjande resultat på flera håll. Genom att matavfallssorterarna nu slänger gröna påsen i separata matavfallstunnor får vi bättre koll på insamlingen och sorteringen fungerar på majoriteten av ställena bättre och renheten i påsarna har ökat markant.

Under åren som gått har vi även tagit in matavfall från andra kommuner med insamling i både plast- och papperspåse. Med skiftande resultat. Vissa kommuner hade lika dålig eller ännu sämre kvalitet i sina matavfallspåsar och samarbetet avbröts. Sedan några år tar Halmstad emot matavfall i papperspåse från Laholm vilket varit lyckat då detta överlag hållit hög kvalitet och bidragit till att vi kunnat tillverka en godkänd slurry i Halmstad. Med matavfallet från Laholm hamnar kvaliteten på slurryn som ska gå till rötning, på mellan 6-10 enligt en kvalitetsskala där 10 är maxgräns för det som kallas synliga föroreningar i slurryn.

Kvalititén har ökat hos verksamheter

Även verksamheter som restauranger, kaféer och storkök har bidragit med matavfall med gott resultat. Vi har nu i vår också ökat kvaliteten på slutprodukten genom att byta ut insamlingssäckar i plast till papperssäckar i dessa verksamheters och i kommunens matavfallstunnor. På det viset har vi fått bort en stor andel onödig plast i matavfallet som går till rötning.

I år under 2021, till och med den 31 mars, har vi trots allt ändå kunnat levererat 835 ton slurry till Borås och 356 ton gröna påsar. Matavfallet från HEM har i deras anläggning sedan blivit både biogas och biogödsel precis som planerat. Trots utmaningar med insamlingen under åren har Borås ändå, enbart av matavfallet och slurryn från Halmstad, uppskattningsvis producerats 2,4 GWh rågas.
Alltid något kan man tycka utifrån att vi fortfarande inte når upp till målen för hur mycket matavfall vi hoppats kunna sortera ut ur hushållens sopor. Att 80 procent av all mat som slängs i invånarnas hem fortfarande hamnar i en soppåse som går till förbränning är ju väldigt sorgligt då vi samtidigt vet att vi måste värna om jordens resurser och att matavfallet är en värdefull resurs både för bränsletillverkning och näring tillbaka till jordbruken.

Vad händer framöver på matavfallsfronten? I takt med att kraven på matavfallet som ska bli gödsel stärks måste mer av det felslängda skräpet rensas bort för att maten ska få bli slurry för biogas- och gödselproduktion. Bara i fjol sänktes gränsen för synliga föroreningar per kvadratcentimeter per kilo slurry från 20 till 10 och mycket talar för att det kan bli ännu striktare i framtiden.

Nya investeringar i anläggningen

HEM har som ett led mot ökad kvalitet nyligen beslutat att investera i en rad tekniska lösningar som tillsammans ska öka kvaliteten på slurryn. En trumsil, plastavskiljare, som effektivt tar bort plast och andra föroreningar. En cyklon för att avskilja grus, glaskross och även äggskal. Just äggskalen gör ju ingen skada på naturen, men orsakar slitage på anläggningen. En förtjockare ska dessutom hjälpa till att skapa bästa möjliga konsistens på slurryn vilket innebär att man slipper transportera onödigt mycket vatten men ändå har rätt balans för rötning.

- Med den här utrustningen har tillverkarna garanterat att vi ska klara dagens krav på föroreningar, kunna rensa bort mer av ”skräpet” och få bättre kvalitet. Men fortsätter hushållen slänga fel i påsen eller struntar i att sortera ut det som inte är mat så klarar ingen teknik i världen det, säger Milan Lazic, teamchef för mottagning till optiska sorteringsanläggningen.

Matavfallet kommer att fortsätta vara en stor resurs som naturen och klimatet behöver. Där spelar vi alla en viktig roll i insamlingen. Alla svenska kommuner ska bidra och förhoppningsvis kommer även vi i Halmstad att få upp både andelen utsorterat och kvaliteten i våra gröna påsar framöver.

IMG_6543.JPG
Milan Lazic, teamchef för mottagning till optiska sorteringsanläggningen.