IMG_5266_21185.JPG

Nu firar vi elens egen dag

På tisdag, den 23 januari, firar vi Elens dag. Med tanke på att vi har dagar för allt från teddybjörnar till kanelbullar är det väl inte mer än rätt att vi ger en dag åt något som vi egentligen aldrig tänker på men som kan få ett helt samhälle att stanna om det inte fungerar? En som kan mer än de flesta om el och elnät är Emma Herrlin, elkraftsingenjör på HEM Nät.

Några gånger per år påminns vi om sårbarheten i vår omvärld. Ofta sker det när strömmen försvinner på grund av oväder, sabotage eller något annat. Men de flesta dagar tar vi den mest för given. Precis som med fjärrvärmen så bara ”funkar det” ju.

I en tid då vi måste ställa om till ett fossilfritt samhälle med stor tonvikt på digitalisering och elektrifiering står elen alltmer i fokus. Hur den fungerar, hur den ska räcka, transporteras genom kablar och ledningar från producent till konsument och hur vi ska kunna ta hand om den el som produceras även vid tidpunkter då väldigt lite el används.

Elkraftingenjör Emma Herrlin har arbetat sex månader på HEM Nät med huvuduppgift att ha ögat, inte mot rälsen i detta fall men mot kablar och ledningar för att se till att Halmstads elnätskunder får den allra bästa kvalitén och garanterade leveranser. Detta görs genom kontunerliga nätberäkningar och analyser av data från näten där man tidigt kan se förändringar och mönster som kan tyda på förestående avbrott eller bekymmer.

EmmaHerrlin1.JPG

Halmstad har ett starkt nät och vi anstränger oss för att alltid välja rätt material och dimensioner när vi jobbar med transformatorer och ledningar. Det viktigaste uppdraget är att kvalitén på elen som levereras till våra kunder är optimal. Där har vi en rad krav på oss att leva upp till från bland annat energimarknadsinspektionen, säger Emma Herrlin.

Under studietiden var hon egentligen inne på en annan inriktning men fick upp ögonen för elkraft.

Det är en tjusning i att vi arbetar i vårt eget nät för att säkra kvalitén inte bara på kort sikt utan långsiktigt med alla utmaningar längs vägen, ny teknik och nya möjligheter också. Man vill ju göra allt så bra som möjligt, säger hon.

Jobbet innebär en hel del inomhusarbete med att kontrollera data och analyser. Men Emma är också ute på HEM:s olika anläggningar vilket hon fortfarande tycker är fascinerande.

Idag är mycket datoriserat och kan styras med överordnade system. Vi har mätpunkter i nätet och kunderna har egna mätare och data. Sånt kan vi sköta från kontoret, men jag har en flexibel roll och åker gärna ut.

Jag slås fortfarande av hur stora och kraftfulla prylar vi jobbar med när jag kommer ut till någon av våra huvudstationer. Det blir lätt lite ”wowkänsla”.

Och att något så komplicerat kan vara så enkelt för oss i vår vardag som att trycka på en knapp, vrida på ett reglage eller trycka in en kontakt i ett uttag.

Att fira elens dag tycker Emma Herrlin är helt rätt. Tänka lite extra på hur bra vi faktiskt har det och hur vi ska göra om elen försvinner. Att faktiskt vara lite förberedd vilket vi ju också uppmanas till rent allmänt idag från många myndigheter i och med omvärldsoron.

Det är viktigt att lyfta elens betydelse. Den är revolutionerande, en av de största och viktigaste samhällsfunktionerna som alla använder och alla behöver. Den syns inte, men när den försvinner påverkas alla.

 

EmmaHerrlin5.JPG

Efter första halvåret på HEM trivs Emma Herrlin väldigt bra. Hon gillar att bolaget har en sådan bredd och att man ofta får arbeta över avdelningsgränserna och kan lära sig av andra kollegors uppdrag och kompetenser. För kompetens det finns det verkligen, enligt Emma Herrlin.

HEM sitter på en enorm yrkeskompetens. Jag ser många små hjältar i vardagen. De som drar på jackan i fjorton minusgrader för att fixa ett avbrott eller hjälpa en kund. Vi har stor variation. Det finns nästan allt här.

Med tanke på elektrifieringen av samhället kommer det alltid att finnas ett stort behov av kollegor med kunskap om el och elnät. Problemet idag är att det finns ett stort glapp mellan efterfrågan på arbetskraft i förhållande till hur många som utbildar sig för branschen. Många äldre är på väg ut i pension och de unga hittar inte in på utbildningarna för branschen.

Det är en av branschens stora utmaningar, att locka unga redan tidigt att läsa till de yrken som vi behöver. Egentligen är startsträckan för unga mycket kortare än förr eftersom de redan har mycket med sig av ny teknik, datorer och sådant. Jag tror bara vi måste visa dem vad de här jobben är för något.

Det som krävs för Emmas yrkesval är främst nyfikenhet och lite kritiskt tänkande, säger hon. Ja, intresse för fysik så klart men gärna lite fokus på felsökning, analys och en förmåga att våga ifrågasätta och söka nya lösningar på gamla problem. Idag finns så mycket teknik att använda och mycket kan göras proaktivt för att förebygga problem längre fram.

De stora utmaningarna är ofta en politisk fråga som inte kan lösas av eller för en ensam kommun utan för hela landet, om inte längre ut än så eftersom våra nät hör ihop långt utanför gränserna. Allt det kräver nya lösningar och kanske nya lagar. Sådant tar tid.

Förr gick elen åt ett håll. Nu kommer den från många källor och allt fler har till exempel egna solceller. Konsumenter idag vill använda egen el och sälja vidare. Vi står inför en del förändringar i vårt elnät som förändrar både vårt förbrukningsmönster och effektbehov Visserligen har vi energisnålare teknik men vi köper och använder mer produkter än tidigare som konsumerar el. Inte minst elbilar, konstaterar Emma Herrlin.

Hur mycket vi än önskar oss av våra elnät förblir sanningen att det hela tiden måste finnas balans i nätet över hela linjen. Så ta en stund nu på måndag när du tänder lampan på morgonen eller sätter på kaffet och fundera över vad elen betyder för dig i din vardag. Det är den väl värd?